Hellre sent än aldrig

Jag och en olycksbroder sitter på campus under dagarna i ett lånat arbetsrum och knackar på våra respektive kandidatuppsatser. Min är fantastiskt försenad, hans ligger (förmodligen) helt i fas. Det är spännande att sitta inomhus när det är varmt och fint utomhus, särskilt nu när i princip alla på campus går på semester under juli månad. Och då bor jag redan i en spökstad, då alla har åkt hem från Ryd.

Har tagit tag i mina rester från föregående årskurser, och fick i natt betyg i den kognitionsvetenskapliga introduktionskurs som jag borde avslutat för nästan 3 år sen. Att skriva ett gymnasiearbete om huruvida maskiner kan tänka eller inte när man har en kurs i medvetandefilosofi i bagaget är inte kul.