19/5

Is och foppatofflor

Det är fortfarande något banalt och exotiskt med varm sol och kall is vid samma tillfälle. Det är något fint med att känna sig lite äventyrlig vid byte till sommardäck redan i mitten på maj. Det är även något tungt att inte få känna doften av blommande syren i skymningen.

14/3

Det här ansiktet återkommer lite överallt här i Kiruna. Ibland är hen glad, ibland ledsen. Jag tänkte fortsätta leta och avbilda detta ansikte, tror jag kommer kalla hen Alex.

2/5

Vårkänslor

Jag får lite mordor-vibbar
Det känns som mordor, fast genom Roy Anderssons ögon

12/4

Till och med Kiruna börjar bli lite fult såhär års – i alla fall om en letar efter det. Annars är det mest en fin och mild vårvinter.

13/3

Jag uppskattar och respekterar hantverksbiten av denna hobby, ibland nästan lite väl mycket. Bilden ovan är inte något särskilt ur detta perspektiv, men den har en öm plats i mitt hjärta ändå.

4/3

Bromma, mars 2019. Ett landskap för ett annat.

9/2

Kan ha gått en liten omväg i regnet för att ta den här.

1/2

Kiruna är vansinnigt fint såhär års. Bilden ovan togs i en kyrkopark som tagen ur spelet Skyrim, fast utan både drakar och odöda. Kylan som rådde vid tillfället var dock dödlig för kamerabatterier.

19/1

2019-01-19

Ytterligare en bild som utan dagboksprojektet inte blivit tagen.

10/1

2018-01-10

Det här är en bild på huset jag för närvarande bor i. Som bild betraktat inget att hetsa upp sig över, men den känns representativ för det avtryck jag tycker mig ha lämnat i min hyreslägenhet – knappt något alls, alltså. Mitt kök tittar fram som en parentes i jämförelse med övriga lägenheters utvändiga prakt. Mina vita väggar ekar lite tomt. I andras fönster skymtar vi lite liv.

Januari månad är ju sällan någon höjdare. Vintern har knappt dragit igång, solen är ett par månader bort, vi är dessutom fattiga efter julens utgifter. Fotografiskt brukar det vara knapert. Det här är inte någon av mina bättre bilder, men jag gillar den för vad den är. Lite obekväm.