Vårvinter

Första timmarna av min första vårvinter, här någonstans runt Jukkasjärvi.

Fram tills väldigt nyligen var konceptet vårvinter helt främmande för mig, även första gången jag upplevde den. Men, som med mycket annat är det nu svårt att vara utan den när upptäckten väl har gjorts.

Emilia visar hur en låtsas förbereda pimplingshål, för att sedan låtsas pimpla.
Obligatorisk hundbild i familjestugan
Möteslokalen saknade både el och rinnande vatten, dock var 4G-mottagningen riktigt god.

MF68

Detta är nog mitt minst konstiga tangentbord i samlingen, och det första mekaniska tangentbord jag faktiskt betalade för med egna pengar. Gångerna innan hade jag lyckats få eller hitta mina — mer om detta en annan gång.

Tangentbordet började sitt liv som ett Magicforce 68, ett tangentbord som rekommenderas för nybörjare som mig — litet, bra byggkvalitet och lätt att hitta nyare keycaps till. Mitt exemplar började sitt liv med Gateron-brytare av den bruna sorten.

Det gick dock rätt snabbt utför för detta tangentbord. Jag upptäckte att det är lätt att beställa specialtillverkade kretskort från Kina och hittade en mall för just denna modell; jag hittade nya keycaps; jag upptäckte det här med after market-fjädrar och slutligen även dämpningsmaterial. Idag är det några originaldelar kvar, typ hölje och brytare.

Dämpningsmatta mellan chassi och kretskort

Det var ett kul projekt, och det går fortfarande att skriva på tangentbordet. Jag föredrar dock andra tangentbord så använde mitt MF68 ett tag efter att ha moddat klart, där efter återgick jag till mitt Iris.

Skriet

Det är i dagarna 5 år sedan jag tog den här bilden. Jag har kopierat den flera gånger, och alla gånger har den blivit ljusare än det skannade negativet ovan. Jag vill gärna tro att jag har lärt mig något av att hålla på — typ att jag inte behöver mörka ner bilden särskilt mycket för att få balans i den, eller att det är okej att byxorna är helt svarta.

Det enda jag hoppas att jag har lärt mig är att känna mig klar med en bild, att jag inte behöver göra denna bild gång, på gång, på gång. Att det finns 1000 andra bilder att bråka med, och 1000 till att ta.

Fult ska det va’

Jag tar fula bilder också. Här är några tagna i kvarteret jag bor i, alla tagna hösten 2018.

Behovet av att ta fula bilder av fina saker är inte enbart för att ironisera (även om det är kul), men som någon slags motpunkt till all Bo01-inspirerad bebyggelse. Mina kvarter är roliga att beskåda — varierat, bitvis inspirerat och fint att åtminstone delar av området är hyresrätter. Men allt är byggt i ett tidigare halvsunkigt industriområde där vi nu försöker glömma bort vad vi byggt våra hem på.

Jag tror mina bilder bara är kommentarer om detta. Om inte annat var det skönt att ta dem.

När vatten ska fotograferas är det långa slutartider som gäller. Det vet alla.

Det kanske svåraste uppdraget kommer att bli att ta fina bilder av min omgivning. Det kommer ju alltid vara lättare att spela på ironi-kortet än att genuint försöka skapa något fint. Vi tar det en annan dag…

Fint ska det va’

Jag har några säsongsbetonade traditioner, huvudsakligen relaterade till fotografi. En är vårens maniska vitsippefotografering, sommarens blasémässiga löften om att fotografera mer av prakten, samt höstens lätt melankoliska dokumentation av den svunna prakten (många pretentiösa ord i luften nu!).

Här är några av årets traditionsenliga höstbilder. Inget speciellt alls.

Barnbassäng