Kräftigt kaffe? Jag är försiktigt skeptisk. Dock är det kul att framkalla i snabbkaffe, även om jag bara gjort det en gång.

Ian Ruther, han plockar många sympatipoäng hos mig. Dessutom, de där plåtarna han tar…så stiliga!

Via Johannes. Det är sånt här man själv vill komma på först.

Det är fotoförbud på jobbet. Det vågar jag faktiskt inte tumma på. Det här är dock det ofarligaste sättet att visa vad jag gör just idag – jag analyserar svepljud (låter ungefär som ett brandlarm) i ett av Adobes alla program. Lite som att läsa fonetik igen, fast för mobiltelefoner och basstationer.

Just nu är det mycket porträtt som surrar i mitt huvud. Bläddrar frenetiskt i Inta Rukas samlingsverk och skissar på idéer över porträtt jag vill ta. Allt uppstyrt och regisserat, synd bara att jag är lite för feg för att ro ihop något seriöst. Jag vill inte ens tänka på hur Christer Strömholms Post Scriptum kommer påverka mig, för antagligen kommer det riva upp mina nuvarande tankar om Porträttet.

Jag tror man har nått en ny nördnivå när man börjar bära omkring på en liten anteckningsbok för att kunna skriva ner sina tankar och infall. Lite som en författares anteckningsblock. Jag har två. En liten anteckningsbok för bilder att ta, idéer att genomföra, tankar tänkta på och om utställningar. Och en liten, liten kalender för min träning. Det känns väldigt bra. Och ännu bättre nu när jag snart fyllt en halv anteckningsbok med tankar om foto, nu när jag känner att det inte bara är ett tillfälligt infall.