Det är något fascinerande över Nordkorea, det går inte att komma ifrån. Det är heller inte världens häftigaste bildessä, men den räcker för mig idag.

Nu har det varit lite väl tyst här ett tag. Det gillar vi inte, men det är inte enbart slentrian som orsakat detta. Låt mig berätta lite kort.

De tre sista böckerna jag har läst har uteslutande handlat om analogt fotografi. Jag håller på med ytterligare en bok i ämnet. Jag tycker mig börja få en ganska så bra koll på vad jag håller på med, trots att jag inte lagt 15 år på att lära mig tekniken. Men tekniken som använts för att framställa bilden ovan har jag inte ens hört talas om förut. Ibland är det ganska skönt att ligga i lä, trots allt, för det leverar då och då ganska häftiga överraskningar.

Mer arkiv, denna från en betydligt ljusare årsdel.

…åtminstone inte nu när jag börjatstandardisera på TMAX! Seriöst.

Kodak’s long fade to black – latimes.com

Jag kanske inte är världens mest respektfulla människa, och jag har egentligen inte någon särskilt stor erfarenhet av mörkrummet. Men den här mannens teknik…pptf! Använda sig av icke-geometriska tidsskalor, sicket sätt! Och allt spilljus på sidan om hans filter…orutin!