Ytterligare en bild som utan dagboksprojektet inte blivit tagen.

Det här är en bild på huset jag för närvarande bor i. Som bild betraktat inget att hetsa upp sig över, men den känns representativ för det avtryck jag tycker mig ha lämnat i min hyreslägenhet - knappt något alls, alltså. Mitt kök tittar fram som en parentes i jämförelse med övriga lägenheters utvändiga prakt. Mina vita väggar ekar lite tomt. I andras fönster skymtar vi lite liv.

Jag har påbörjat ett nytt dagboksprojekt för 2019. Tanken är att jag ska ta minst en bild om dagen under hela året och sammanställa dessa i en bok när året är över, en sak som känns lite fånig i stunden men som är sjukt fint att ha inför framtiden.

Kände att jag behövde se lite sommarprakt igen, nu när det känns som att vi gått in i den tredje veckan av mulet i Stockholm. Varsågoda.

Fram tills väldigt nyligen var konceptet vårvinter helt främmande för mig, även första gången jag upplevde den. Men, som med mycket annat är det nu svårt att vara utan den när upptäckten väl har gjorts.

Detta är nog mitt minst konstiga tangentbord i samlingen, och det första mekaniska tangentbord jag faktiskt betalade för med egna pengar. Gångerna innan hade jag lyckats få eller hitta mina – mer om detta en annan gång.