Hittar inte mycket tid åt bilder numera, ingen egentlig förändring sedan sist jag beklagade mig, och långt till förändring på den punkten.

Jag älskar fototjänster som Instagram. Det är kul, bilderna blir annorlunda (åtminstone som jag arbetar) och det går fort att dela. Men det är också som att bilderna tar smak av delandet?

Detta är mitt första år i Kiruna, och saker är faktiskt lite annorlunda här än i södra Sverige. Typ årstiderna, och att jag första dagarna av september redan har missat den fina delen av hösten!

En del bilder blir liksom aldrig riktigt bra, fast att känslan när den togs var där. Som den här bilden.

Fick precis en påminnelse om denna bild av ansiktsburken, om en bisarr händelse som inträffade i maj 2011 - en snöstorm! I Linköping!