Jag har använt perspektivkorrektion ofantligt mycket ett tag nu. Så fort stativet åker fram blir det exponering, justering och exponering. Lägger ihop bilderna i Lightroom, och på något magiskt vis passar alla bilder antingen i 4×5 eller som kvadrater.

En del dagar hinner jag inte ut annat än för att lämna och hämta barn från förskolan. En del andra dagar tvingar jag mig ut i kyla och polarnatt för att få se något annat än skärmen.

Polarnatten (eller kaamos som det heter på finska) har inte stört mig särskilt mycket - det har snarare varit väldigt skönt med en nästintill evig blåtimma.